Är inne på den årliga Norrlandsturnen. Säger Norrland då jag betar av två landskap under denna tid. I nuläget befinner jag mig i Västerbotten där jag och maken under några (regniga) dagar träffade familj och vänner. Maken for vidare för att arbeta medan jag passade på att tillbringa några dagar med min systerdotter (+ hennes föräldrar). Efter mycket traskade i affärer och annat ligger jag nu utslagen och njuter av att få mat serverad framför mig på några minuter... Man kan ha det sämre. I morgon, innan tuppen hinner gala, sitter jag på tåget på väg mot nästa destination - Norrbotten. Med andra ord, den plats som alltid kommer vara en del av mitt hem. Eller för att citera den välkände svenska artist som präglat så många år i mitt liv: "En del av mitt hjärta." Men först några timmar kvar med syster och svåger. (Du vet, dom där föräldrarna till min systerdotter).. Bilden jag sänder med är också något som präglat mitt liv väldigt starkt. Något jag alltid tagit för givet, fram tills att jag blev skåning. Skogen. Det är nästan så det slår havet.. Bara det att havet har vågorna...