Det går inte alltid så fort.

Detta med blogguppdaterande har verkligen inte fungerat i år. Det skjuts ständigt upp och orden räcker inte till när jag vill skriva något. Men nu, nu händer det något här. För denna gång i alla fall.

Jag har varit hemma från Gambia i ca 2 veckor. Det var 7 underbara dagar i detta land. Mycket sol och bad och en del spännande rundturer runt om i landet. 35-37 grader varje dag, fantastiska vågor i havet, underbart goda frukttallrikar med frukter som smälte i munnen som serverades på solstolen för en billig slant eller varför inte en riktigt god fruktdrink serverad av "man from Delmonte". Jag njöt som bara den varje dag. Maten var helt okej, fast väntetiden var inte något som skulle varit accepterat i hemma. Det tog nog drygt en timme att få maten varje gång. De lunkade sakta fram, orden stress eller bråttom fanns nog inte ens i deras ordförråd. Efter några dagar hade lunket lagt sig oss också.

Baksidan av hotellet...

Det fanns många hundar och katter på stranden och hotellet. Alla var väldigt snälla och denna lilla söting kom en dag och la sig under en av våra solstolar för att få lite skugga. Det var ju så varmt för honom.. men det var också denna lilla rackare som en dag kom och förstörde det fina sandslott vi byggt. Han gick ett varv runt i vallgraven och la sig sedan ner där och brydde sig ingenting om vårat försökt till att schasa bort honom.
Vi for iväg en dag till Serekunda market och blev rätt utstirrade och uppassade. Tittade man på något gjorde de allt för att man skulle köpa det. Barnen sprang runt våra ben, tog på oss och ville vara med på kort.

Fötterna blev rätt skitiga av att gå på marknad...

När vi var på fiskmarknad en annan dag var det en liten flicka som såg på mig med stora ögon och öppen mun. Hon följde mig med blicken och drog i sin mamma och pekade på mig. Jag gjorde likadant.. jag såg hennes reaktion och drog i de andra och berättade.
Vi lärde känna en del folk på stranden, detta var orsaken till resan till fiskmarknaden. Två killar körde ut oss till södra Gambia och vi köpte fisk och ingredienser och de grillade fisken åt oss. Mmm, riktigt gott. På vägen till fiskmarknaden hittade våra vänner en falk som blivit påkörd och brytit vingen. Denna tog de hand om, döpte till Broken och gjorde allt de kunde för att rädda honom.. tyvärr så dog han dagen efter.



En av våra utflykter tog oss till en appark. Där vi mötte jättesöta apor. Vissa snällare än andra.. Hade en påse med nötter i handen vid ett tillfälle. En apa hoppade upp och rev sönder påsen så nästan alla nötter ramlade ut. De vet vad de ska göra... men söta var de.




Sista kvällen var det grillbuffe och en brasa på stranden som en restaurang höll i. Vi anmälde oss och fick en riktigt god middag och sedan var den trummor, sång och dans runt elden. Riktigt mysig avslutning på en fantastisk resa. Jag vill redan tillbaka. Det enda jobbiga där var alla försäljare som ständigt stoppade en. Efter några dagar lugnade de ner sig för då hade de hälsat på en, och de hade fått berätta vad de sålde. Men så fanns det ju andra som ständigt ville prata... de ville inte sälja något, kanske bara att man skulle äta mat på deras kusins mans restaurang... gick man på stranden utan killarna med sig då hade man garanterat en kille i hälarna som ville prata. De gick inte att skaka av sig, så då var det bara att gå tillbaka till hotellet när man lessnat på dom. De var snälla, men tröttsamma. Under ett sådant samtal fick man ofta höra "it's nice to be nice".


Det finns mycket att berätta, men det här blev en liten sammanfattning av en del av sakerna vi gjorde.


Tillbaka i skolan har allt gått på i rask takt. Vi har haft 7 spelningar med vår pjäs, och börjat öva inför vår clownföreställning. Det har varit mycket strul med varje föreställning så mycket energi har gått åt, clownlektionerna ger tack och lov en del energi tillbaka. Igår fick vi till sist ha långa diskussioner med vår lärare och rektor om saker som inte funkat och funkar som det ska. Välbehövligt och givande. Förhoppningvis kommer saker hända nu, kanske vi kommer få en nästan helt färdig teatersal att använda oss av nu, efter bara 1 och en halv termin...

Nu är det sportlov, började för några timmar sen och nu ska jag njuta av ledighet igen. Imorgon kommer några vänner hit för att spendera helgen här. Måndag bär det av uppåt.

Det var uppdateringen som så länge skjutits upp.

Trevlig helg.

Superwoman

Superwomans resa genom livet.

RSS 2.0