Badade fötterna i havet idag. Det var dags nu tyckte jag. Kallt, men skönt var det! Satt en stund och tittade ut över havet, börjar bli varmare nu så man fryser inte ihjäl av att sitta där. Såg ett äldre par som tog sig ett dopp i det blå också.

När jag gick tillbaka gick jag en ny väg som ledde förbi slott efter slott. Om jag inte minns fel så är ett av dessa "slott" Zlatans hus. Sjukt stora villor, med kameror som höll koll på grindarna och murarna. Man kände sig nästan som en brottsling bara att gå förbi och titta på villorna.

Stannade en stund och gungade i en lekpark här i närheten. Åh, som jag längtat efter en gunga.

Denna promenad var mitt sätt att försöka muntra upp mig efter dagens arbete. Eftermiddagen var inte den bästa. Denna vecka och veckan efter påsk hjälper jag till på lektioner hela veckorna i klasser då läraren har muntligt nationellt prov med två elever åt gången. Jag har alltså hand om resten av klassen. De får uppgifter när lektionen börjar och ska sedan jobba med det resten av lektionen. Början av lektionen går oftast rätt bra. Efter rasten går det utför, istället för att turas om med msn, spel och uppgift, så blir det bara spel och msn. Säga åt dom? Ja, det gör jag från att lektionen börjar. Kasta ut dom? Äh, de lyssnar inte på det örat.

När det nalkades för eftermiddagsrasten kom läraren tillbaka och frågade hur det gått. Stökigt, skrikit och stojigt. Men det var jag beredd på, dessutom var det ju före rasten, så de hade ändå lite respekt för när jag sa åt dem och de jobbade ju faktiskt lite. Sedan kom lärarens andra fråga. Den som visade mig vars ribban låg. "De har inte kastat några stolar va?"

Jaha.

Efter rasten blev det ännu stökigare. När jag bad dem arbeta och sluta spela bad de mig vara tyst och sluta störa dem när de spelade.

Sen kom stolen. Den kastades aldrig, jag skrek innan. Han hade kanske inte ens tänkt kasta den, men den lyftes ovanför huvudet så det är ju klart att man blir orolig.


Var nästan skakig när jag lämnade klassrummet för dagen, skakig för att jag var så slut. Det är ansträngande att vara i klassrum en hel dag. Jag är imponerad över hur lärarna orkar.

Min promenad som jag tog för att bli på bättre humör och lite piggare hjälpte väl till att samla tankarna lite, men jag satsar på chokladen bredvid mig nu. Den får göra resten av jobbet.

Lägger upp några bilder från min söndagspromenad.