Igår kom jag till Malmö. Kravallpoliser, ridande poliser, polisbilar, sånna som man (jag från norra Sverige) bara sett på film hade spärrat av stan pga en fotbollsmatch. Oj, vars har jag kommit tänkte jag. När vi åkte runt i stan så titta jag på alla människor och tänkte, att dessa ser ju ut helt normala ut, vanliga människor..men det är nåt som inte stämmer. Sen insåg jag.. de pratar skånska.

Blev väl omhändertagen igår, umgicks med trevliga människor, spelade spel och slapp tänka så mycket på denna dag.

Men den kom till sist i alla fall. Efter en natt med många avbrott då jag trodde att klockan var mer än vad den egentligen var.

Jag tog mig upp, blev klar för tidigt så jag fick vänta ett tag, gick iväg, kom fram för tidigt också men gick in och så var dagen igång. Förmiddagen spenderade jag på kyrkan. Fikade, blev presenterad för massvis med folk och fick en del information om diverse saker. Huvudet började bli lagomt fullt och det hade bara gått en och en halv timme av dagen då.

Fick sätta mig ner i mitt "kontor" och läsa lite innan det var dags för lunch med en av de jag kommer jobba mest mot på kyrkan.

Efter lunch var det dags att gå till skolan. Fick gå rundvandring, bli presenterad för ännu mer folk och få en del information.. Inte mycket som stannade kvar i huvudet kändes det som. Fick en bunt med papper om skolan och fick sedan fara hem och läsa igenom det.

Jag har pendlat mellan att vara skraj och vettskrämd. Har ingen aning om hur det här ska gå, verkar inte vara direkt någon som vet vad jag ska göra, utan det är mer upp till mig själv att hitta på nåt vettigt. Det blir en stor utmaning detta, det är det minsta jag kan säga.

Imorgon ska jag gå och "knacka dörr" och presentera mig för alla klasser har jag tänkt. Sen får vi se vad jag hittar på efter det. Då är det väl kanske bara dags att ta steget ut och börja prata med eleverna.


Emy har kommit hit nu också, vi har just fått mat och ska iväg och gå på visning på två lägenheter. Sen ska jag läsa klart min bunt med papper och hoppas att jag får lägga mig lite tidigare ikväll i alla fall.

Det som känns skönt är att jag träffade några som kände som riktigt trevliga människor, så det blir nog bra. Ska bara komma förbi denna första jobbiga lära känna alla -fasen.

Dags att åka på visning.

Ajöken