I fredags for jag och en vän till en favoritaffär. Stoff och stil. Jag hade några projekt jag ville ta tag i så jag köpte två tyger.

 

Kunde inte hålla mig när jag kom hem, så när lilltösan sov så passade jag på att jobba.

 

Fredagen slutade därför med en färdigsydd poncho. En amningsponcho. Hade hittat en beskrivning på den i en blogg, och med lite hjälp av syster för att förstå beskrivningen och omvandling av måtten av svärmor så var det sedan väldigt simpelt att sy. Bra att ha när kläderna inte är så amningsvänliga och man inte känner för att blotta sig för hela världen. Funkar även att dra över sig en kall dag.

 

 

 

Detta blev resultatet. (Ber om ursäkt för blixten och de lysande ögonen...)

 

Jag hann även påbörja nästa projekt. En kjol. Till det hade jag inget mönster eller beskrivning. Allt jag hade var en bild i huvudet som jag hoppades kunde bli bra. Man vet ju aldrig förrän man testat...

 

Hann inte klart med den också på fredagen utan fick sy klart under lördagen, självklart ville lilltösan helst sova i famnen den dagen...

 

Men till sist var sista sömmen avklarad och jag kunde testa den. För första gången i världshistorien så hade jag lyckats förvandla en bild från huvudet till verklighet. Snacka om att vara stolt!