Igårmorse när jag satt på balkongen och njöt av min frukost och bok så ringde det på porttelefonen. Då förstod jag att nu är det dags. jag tog några djupa andetag och svarade.

Ett tag senare var jag ombytt och sminkad av vänner. Sedan var det full fart resten av dagen. För att inte säga för mycket så säger jag så här. Jag fick äntligen vara SUPERWOMAN för en dag, men på mitt lilla speciella sätt.
När jag la mig i sängen på kvällen/natten och gick igenom dagen kunde jag inte komma på en sak som jag var mindre nöjd med eller som jag hade hoppats på skulle hända som inte hände. Jag är helt enkelt supernöjd med min möhippa. Tjejerna visade att de vet vad de sysslar med, att de vet vem jag är. Det var en häftig känsla. Jag har så många fantastiska vänner var det enda jag kunde tänka.

Idag har jag tagit det lite lugnare, kämpat mig fram i lägenheten med en kropp som skriker träningsvärk och knän som påminner om barndommens sommarknän (=blåmärken och skrapsår över knän och smalben) precis som det ska vara. Jag har bockat av flera bröllopsfix från listan som jag tydligen tappat bort upptäckte jag nyss. Men det börjar bli så lite kvar att jag knappt behöver den.

Åskan har kommit och gått, balkongen skakade av mullrandet och regnet smattrade mot fönstret. En perfekt söndag då man inte riktigt har orken att gå ut och hitta på saker.

Så nu är jag laddad inför en ny arbetsvecka med fullbokade kvällar.

I torsdags så var det två år sedan jag och fästmannen hittade varandra på riktigt. Det var då han och jag blev vi. Det blev en mysig kväll och en fin gåva från honom som mötte mig när jag kom hem från jobbet.

Finns fler bilder jag skulle vilja delge, men då min dator inte längre mår så bra (så pass dåligt att den vägrar gå med på att starta längre) så har det inte blivit något. Fästmannens dator har varit rätt upptagen så jag har inte haft möjlighet att ladda in mina bilder i den, så det får vänta en stund till.

Du har väl inte missat tv4:s nya storsatsning på lördagkvällarna kl 20.00? Jag har inget annat val än att göra reklam för det eftersom att det är ett fantastiskt program med en fantastisk programledare. Ja, självklart den underbara Martin Stenmarck! Han gör sig inte bara bra som sångare utan även som programledare. Jag är fullständigt såld och välkomnar honom tillbaka in i rampljuset.
Jag tackar och tar emot och säger godkväll till er!

Det har varit några kyliga dagar i veckan, solen har lyst men vindarna har varit isande kalla. Idag var det mycket varmare i luften igen. Då går det inte att göra annat än att njuta.

Förra helgen gjorde jag en stor rensning. Jag slängde sånt som fått följa med i flytt efter flytt och bara varit tungt och aldrig packats upp ur kartongerna. Det mesta sånt har jag redan slängt, vid förra flytten, men nu handlade det om papper. Papper i mängder från fritidsledarutbildningen och Mariannelunds året. Det kändes som ett stort steg att våga slänga dom papprena, som att det skulle vara i dom som alla minnen finns, att allt bara skulle slängas och glömmas. Men minnena finns alltid kvar i mig, och kartongerna är mycket lättare nu!


Jag går numera till en sjukgymnast en gång i veckan och tränar hos henne och försöker stärka min kropp så all värk ska försvinna. Jag var där igår, efter ett uppehåll på två veckor, och det är så fantastiskt att för en gångs skull kunna känna snabba resultat. Att inte träna på två veckor gjorde att kroppen (främst ryggen) värkte konstant, jag fick lägga mig på golvet flera gånger per dag för att orka jobba. Idag har jag vart på benen hela dagen. I slutet av dagen började ryggen värka, men det var stor skillnad jämfört med de två gångna veckorna. Det är så skönt att ta i och träna hårt när man känner att det ger resultat.

I veckan åkte även klarinetten fram igen. Efter några års vilan fick den äntligen dammas av och provspelas. Tyckte lite synd om grannarna innan jag fått in hur det var man spelade, men sen gick det mycket bättre. Nu återstår bara att se om jag är tillräckligt ambitiös för att börja spela och lära om mig allt igen. Vore roligt, så jag ska göra ett försök.

Nu ropar magen efter mat. Dags att ordna något. Tur fästmannen kommer hem imorgon och kan se till så jag slipper bli så hungrig. :)

God middag!