Sällskap och ommöblering

Fästmannen kom hem i fredags så äntligen är det inte lika tomt hemma längre.
Dock så har han varit väldigt trött, som han brukar efter jobbet, men det har han snart fått sova i fatt. Det är skönt att ha sällskap hemma så det inte är helt tyst och ödsligt. Dessutom har han hjälpt mig med två saker jag behövt/velat ha hjälp med.

Fick punka på cykeln, igen, i onsdags på väg hem från jobbet så det fixade han på nolltid. Själv så satt jag i gungstolen på balkongen och lagade hans tröjor och sydde fast en knapp på hans jacka. Praktiskt att kunna hjälpas åt så man kan göra det man är bättre på och det som man tycker är roligare.

Idag har han hjälp mig med en ommöblering av vardagsrummet. Har haft det som en dröm senaste veckorna.. Jag fick hjälp att lyfta bokhyllorna så nu blev det äntligen gjort. Vi känner oss rätt nöjda med resultatet, men det finns fortfarande massor som jag kan fixa till med det. Som att placera dvdfilmerna i genreordning och såna saker... Ett sant Emmanöje...


Detta är den stora förändringen, då den liggande bokhyllan tidigare stod i ett hörn och såg allmänt överfull och tråkig ut. Visserligen är den rätt överfull fortfarande, men lite mer organiserad nu. Sånt gillar jag. :)


Detta är bara lite pyntande på bokhyllan för piffa till ovansidan lite.



Fick tips av min syster som är sjukgymnast att köpa ett stödbandage till mitt knä för att stabilisera knäskålen när jag använder knäet mycket, detta pga att hon tror att det är överrörligheten i min kropp som framkallar smärtan. Jag handlade och testade. Helt fantastiskt skönt. Kunde gå på promenad till stan utan att knappt ha ont. Så det är numera min bästa vän när jag ska ut och gå. Men bara då, när jag är hemma vilar jag från det och låter knäet få arbeta och träna musklerna, precis som jag blivit tillsagd.


Nu är det dock söndagkväll och jag ska dra mig mot sängen för ännu en arbetsvecka väntar. Är inne i en mycket stark "JAG VILL INTE JOBBA" period nu, så jag försöker att glömma att jag måste sova och kliva upp alldeles för tidigt... och samtidigt intala mig att det är snart sommar. "Bara" om ca 4-5 månader får jag semester. Det går fort. Hoppas jag.


Godnatt.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Superwoman

Superwomans resa genom livet.

RSS 2.0