Ledighet

Premiären är över. 13 dagar i skolan, 13 dagar att öva in en pjäs och ordna allt praktiskt runt omkring den också. Blev många timmar övertid och mycket som kunde gå fel, gick fel. Men, till slut, när det var dags att ställa sig på scenen och framföra vår pjäs så var allting klart. Eller, det mesta i alla fall. Vi hann aldrig trycka några affischer, men det gjorde inget eftersom det ändå blev fullsatt. En del fick till och med vända i dörren för det var för mycket folk.

Jag känner mig nöjd. Jag gjorde mitt bästa, de säger att det var bra också så jag litar på det. Jag hade i alla fall väldigt kul. Det är väl huvudsaken. Spänningen som släppte efteråt är obeskrivlig. Var jag så spänd?!

Nu väntar en turné med pjäsen. Spelningar ska bokas, affischer ska tryckas och pjäsen ska slipas. Men först ska jag ta semester. Det behövs. En vecka i Gambia med D och två vänner. Som jag längtar. Har varit riktigt skönt att ha detta att se framemot när det varit som tyngst med repandet.


Så dagarna fram till avgång ska det städas, handlas och tvättas.. och hämta ut min ring.. som posten slarvat bort (hade lämnat in den för förstoring och gravering) så nu ska jag få en ny... Tack och lov att den var ny! Lättare att ersätta då... men särskilt glad på posten är jag då inte. Efter lite påtryckning så har jag även ordnat så att jag ska kunna få den innan resan. Om allt går som det ska vill säga.

Har idag städat och ska snart tvätta. Imorgon blir det handling och genomgång av packningen. Något som jag kan ha glömt?

På återseende.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Superwoman

Superwomans resa genom livet.

RSS 2.0