Clownen Emma

På måndagar har vi en annan lärare än vad vi vanligtvis har. Den läraren är jätteduktig. Hon har en del kunskap inom konsten clown. Att jobba med clown är visst svårare än vad man tänkt sig. Vi har fått testa på lite på detta och det är så fantastiskt roligt. Något av det roligaste inom teater som jag sysslat med.

Senaste dagarna har jag fått ett förslag från två personer som inte vet av varandra att jag borde bli sjukhusclown.

En annan sa till mig att jag passar som clown för att jag har så roliga uttryck. Haha. Kanske inte något alla skulle ta som en komplimang vad jag förstått, men jag sträckte på ryggen och sög åt mig orden.


Av en slump så råkade jag idag entra scenen (vi skulle känna lite på fröken Julie) som clown. Klassen skrattade och läraren gick igång och utnyttjade detta för att göra det ännu mer clownlikt. Det blev en komisk scen och för första gången så tyckte jag faktiskt om fröken Julie. :)



Skolan är alltså fortfarande rolig och lärorik. Vi får dock slåss lite för lokalen bara. Vi delar den med 5 olika föreningar. Men det är mest PRO som vi får slåss mot. Vi är de som ständigt får lämna lokalen med tunga steg när andra säger att de ska ha lokalen. De stunder vi får vara i lokalen kan man aldrig garantera att vi får vara ostörda. När som helst kan någon klampa in utan att kunna vänta 5 min på att vi ska bli klar med vår övning..

Så är det att vara försökskaniner på en ny teaterutbildning. Tack och lov är de lektioner vi får ha ostörda väldigt bra och roliga så det överväger oftast.

Joybells är avslutat för min del, jag har sagt hejdå till dem och jag har påbörjat något annat. Jag har börjat träna. Köpt kort på friskis&svettis för att träna afrodans och ibland blir det även ett danspass också. Lite väl stora grupper för min del, men rätt roligt ändå.


Det var det för denna gång.

Adjö.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Superwoman

Superwomans resa genom livet.

RSS 2.0